Rast!

Vi ska rasta på vägen till Småland och svänger in på en parkeringsficka, slumpmässigt utvald på vägen mellan Kristenhamn och Skövde. Parkeringen råkade ligga precis vid en järnåldersgrav. Be still my beating heart! Hej små fina kullar, vi kommer att stanna hos er ett tag.

För här fanns ett månghundraårigt träd, det hade en rot som stack ut från stammen och bildade en ögla mellan rot och stam. Hit gick man förr och drog folk som var sjuka genom öglan. Då blev det helt friska, det kallades för smörjning. Särskilt effektivt mot engelska sjukan. Idag bor det mest myror där och jag kan garantera att inte enda av dem hade engelska sjukan. Så jag tror det är kraft kvar i det gamla trädet.

Vi strövade runt på platsen där vi helt oväntat funnit en skatt när vi stoppade. Nackdelen med att den låg så när rastplatsen var möjligen att den verkade användas frekvent som toalett.... Någon råkade trampa på bajs, någon kan vara snart 41 men ändå storma helt obetänksamt fram på järnåldersgravar.

På rastplatsen såldes jordgubbar för 15 kr (!!!!!!) litern från en liten tants bakgård. Officiellt utsedd till världens bästa rastplats efter detta! Alla rastplatser skulle innehålla jordgubbar och järnåldersgravar.

Glaskogen, platser vi tycker är värda att besöka, Kalleboda och Hasselträdsängen där.

Jag kommer i håg att jag som barn sprang över dessa ängar och samlade nötter som en galen ekorre. Nu i vuxenålder var ängarna betydligt mindre och inte alls lika vidsträckta som i mitt minne. Men det finns platser som ser ut så här:

Bara det gör det värt resan dit. Mitt på en äng står det ett knippe Hasselträd och har man tur hittar man fjolårets nötter och är nöjd med det.

Man kan även hitta en trevlig plats att fika på. Några personer jag känner rekommenderar stark att man intar godis vid just detta rastställe. Det tyckte även ca 200 klägg / fläckflugor var en finfin ide.

Jag tycker landskapet ser ut som en skotsk hed. Det finns växter här som är ovanliga. Glaskogen var ursprungligen en finnbygd där speciell slåttermetod gynnade vissa växtarter. Vid dessa ängar hålls slåttertraditionen vid liv för att behålla den gamla växtligheten. Tyvärr är botanik inte heller en av mina specialiter, så ta med en fältflora om du är intresserad av blomster.

Och njut, en solig dag, gärna i sällskap med en fem och treåring som helst äter godis vid en bänk.

En man och hans bästa vän!

Morgonmyset är det bästa myser tycker Carolus och Julian. Carolus ligger som en påse i Juians knä och så pussas de. Så himla fina är de!

Sara-ta på dig kläderna och släpp ut mig ikväll!

Mannen med världens sämsta kvinnosyn : Harry D. Han tycker flickor är sämre än pojkar och leker inte med tjejer, bara pojkar! Han gillar bara machogrejer, poliser, vapen och brandmän. När det parkerade en polisbil utanför här skrek han förvisso åt de kvinnliga poliserna: jag älskar er, flickpoliser! Men annars är det mest män som väcker hans beundran.

Häromdagen var det Sara som hade namnsdag. Julian har en mjukiskanin som han kallar Sara. Pojkarna fixade ett stort namnsdagskalas upp på övervåningen. Alla mjukisdjuren kom och firade Sara som satt på en liten tron och fick presenter och tårta.

Jag berättade för dem att det finns en sång om Sara. Vi spelade Mauro Scoccos Sara låt på youtube om och om igen.

Sedan ville Harry att jag skulle sjunga sången om och om igen i bilen, vilket jag så klart gjorde. Det uppskattades säkert av de andra i bilen, min sångröst är ju så njutbar.

Några timmar senare hör jag Harry sjunga sin egen version av Maouros odödliga låt:

Åh Sara, släpp ut mig i natt, och ta på dig kläder, en mössa!

Och det känns verkligen så HARRY att tolka låten så..

Glaskogen, platser vi tycker är värda att besöka! Karl VII 's café i Lenungshammar

Jag har inte varit så mycket i Lenungshammar sedan jag var barn. Nu åkte vi mest igenom för att besöka caféet som vi hört talas om, men det är en väldigt vacker plats och det skulle var roligt att se mer av själva "byn". Med på den här turen var mormor Gun, jag, Cirre och våra små glass och kakmonster.

 Johan och Johanna var med och deras ättelägg, Alva och det lilla soliga klotet Tyra.

Gretsky, hunden, fikade själv nere på en skuggig plats i skogen. Det var inte helt till herrens belåtenhet hela tiden, vissa skall signalerade ett visst missnöje med situationen emellanåt.

Trevliga hundar kan visst gå på café, menar Gretsky.

Den här dagen var det 30 grader varmt och besök vid badplatsen vid Sjöändan hägrade. Speciellt för dessa två här under, Julian och kusin Alva. De hade bara badat ca 2 timmar i Övre Gla innan och det förstår väl vem som helst att det inte räcker. Hård, hård uppväxt för dessa små praliner.

Caféet ligger så vackert vid en backe där det förut legat en herrgård, därav namnet Herrgårdsbacken kanske.

 Stugan var från 1700 talet och flyttad från Långserud (tror det var det) och till Lenungshammar. Väldigt fin meny, tyvärr var det mycket folk den här dagen så flickan i kassan rekommenderade oss att fika i stället för att äta.

Det hade vi inga problem med, men jag undrar fortfarande hur älgstekssmörgåsen skulle smakat.

Det var ca 10 norrmän före oss i kön, och ni vet norrmän och det här med kö.....det är inte så enkelt för dem. Först står alla i en hord och pratar i munnen på varandra, sen går några ut och kollar lite utsikt. Sen kommer horden därinne på att utehorden inte har beställt något än. Så de ska hämtas in. Och så står de åter och pratar i munnen på varandra. Minst hälften ska sedan ändra på sin beställning och allt ingen synbar logisk ordningsföljd. När alla beställt och begett sig ut så ska vi äntligen få beställa av den svettiga kassörskan, då åter återvänder en av norrmännen och tycker det är helt naturligt att avbryta när vi beställer för hans order är ju mycket viktigare än vår....

Johan har en teori, svenskar lär sig tidigt att stå i kö i skolmatsal vid lunch, norrmän har ingen skollunch. You do the math.

Bakom stugan kommer en vandringsled. Är man riktigt kissnödig finns även en eminent skog som kan hjälpa till vid detta behov. Stället som caféet ligger på är en av alla de där magiskt vackra Glaskogsplatserna. Fyllda av mystik, magi och historien är precis runt hörnet. Jag tycker definitivt det är väl värt ett besök.

Insikt.

Är ganska säker på att det ät ungefär så här Israel/ Palestina konflikten startade. Nån som bara ville pussas lite. Någon som missförstod, någon som började slåss. Och sen ingen som någonsin slutade att slåss. Fast ingen kom i håg varför man började.

Undrar om man kan lösa dem på liknande sätt. Skrika riktigt högt att man inte tänker ge dem mat "OM DE INTE GER SIG NÅN JÄDRA GÅNG. " Hotet om indraget lördagsgodis har både Israel och Palestina redan genomskådat som den bluff det är. 

Älgjakt.

Vi tog oss en tur till Byskogen för att plocka svamp. Och skjuta älg. Julian fällde 10 stycken, misstänker att det överstiger kvoten för JVO Södra by. Men det får de ta. Väldigt roligt är det att jag argt förmanat mina söner hela sommaren att de inte får leka skjutlekar men helt plötsligt har de fått träbössor. Av sin pappa. Skönt att vi har samma syn på barnuppfostran.

För det går väl an när de leker älgjakt. Men grabben nedan, han leker inte älgjakt. Han jagar smurfar. Och han skjuter dem i munnen. Det är på intet sätt förvånande att just detta barn gör det. På intet sätt. Det han lär sig av sina föräldrar är möjligtvis att göra precis tvärtom som de säger. Resten av sin visdom får han från skräniga disneyfilmer.

Förra gången vi var i skogen ville han att jag skulle hamna i fängelse. ( jag hade förfärligt nog nekat godis innan maten) Han skulle ha en ny mamma. Från Frankrike. 

Tyckte att barnets pappa såg otroligt belåten ut med det förslaget. En liten chic fransyska skulle tydligen falla flera av pojkarna i smaken.

Jag kontrade då med att jag skulle skaffa två nya barn i fängelset och då var leken inte alls lika rolig längre. Fransyskan var inte längre aktuell. I alla fall inte för Harry, övriga inblandade hoppas kanske fortfarande på att vid hustruns fängelsevolta så dyker det automatiskt upp någon pariserskönhet vid köksbordet på 20.

Ogoogelbart.

Det var en debatt för ett tag sen om saker som var ogooglebart. Enligt google fanns det inget sådant alls och ogooglebart som ord var onödigt.

Men jag tror jag har hittat något som är helt ogooglebart. 

Ibland är det en farbror här i samhället som ordnar tipspromenad. Han gör de mest fantastiska frågor. Förutom ett fantastiskt initiativ så är frågorna i sig så ovanliga att hela tipspromenad blir något utöver det vanliga. Jag älskar det! Så himla kul är det.

Denna är lite knepig faktiskt!

För att inte tala om denna! Inget självklart svar alls.

Denna är med fantastisk. 

Detta är världens bästa tipspromenad. Idag fick vi dessutom pris, ett halvt kilo kaffe som Christoffer kämpat ihop till.

Jag hoppas verkligen han fortsätter med dessa promenader, de one of a kind, och inte en fråga går att googla fram.

Helgaktivitet

Jag och Julian testade lite golf i helgen. Han slog ett par slag, tittade på mig och sa:

- Jag är bättre än dig, mamma.

Hmm, det kan väl kanske diskuteras, men visst gick det bra, en aning mer koncentration från unge herr Tiger önskas dock om mamma ska få en fin pensionsförsäkring i form av inspelade prispengar.

Efter golfen deklarerade han:

- Jag vill gå på restaurang!

Det faktum att vi bor i Åmot reflekterade han inte över. Nu har vi sådan tur att en restaurang just öppnat i byn så vi drog dit, beställde carbonara och njöt av den goda maten.

Lillebror följde med och drack fanta, han fick klubba "för att han åt så duktigt" som farbrorn som serverade sa. Efter denna uppenbara lögn så fick herrn ett nytt favortithak:

- Kommer annan dag, äta pubba, sa han.

- Kom varje dag, sa farbrorn, du får klubba även om du inte äter.

I trollens skog!

Låter bilderna tala för sig själv. Men de hade nya bärplockare som mormor köpt. De plockade blåbär och tittade på trollstenar. Polisen kom. Resten är historia.

Det var du som sa det!

Var på Konsum förra lördagen där några barn tjatade till sig godis, och visst det var lördag, de fick köpa lite choklad. Julian köpte två små japp.

Väl hemma tvingade stränga mamma dem att middag innan godiset, den gick ner helt osedvanligt lätt och gnällfritt.

Julian fick en japp, men efter en liten stund kom han tillbaka:

- inte god!

-ursäkta???

-inte god.

- men du tjatade och tjatade på affären och du skulle ha två, varför då?

- Kul.

Lång tystnad

- Jag är faktiskt helt dum i huvudet!

I rest my case.

Hej jobbet!

Nu är det bara att köra, ända till jul . Men varför inte, det är väl lika bra det. Barnen behöver komma igång och jag med, kanske.

Så nu kör vi!

Det är bara en katt.

Detta är Sigge, eller Sixten som en av mina elever bestämde att han skulle heta för 13 år sen. 

- Men, sa hon, Sofia,du kan ju kalla honom Sigge. 

Och det blev Sigge. Min Sigge. Han som sög på min örsnibb så den blev skinnflådd,som gjorde vacker tass och som var så mörkrädd att kattlådan fick stå bredvid sängen väldigt länge för att han inte vågade gå på toa.

Sigge var lugnet i min ungdomsstorm. Vi avverkade en del pojkvänner innan Christoffer blev bofast och godkänd via örsnuttning. 13 år ihop och kärlek. Så älskad. Han accepterade alla varelser under solen direkt. Så snäll och vänlig.

Sigge dog den fjärde augusti 2013. Han lämnade mig och sambon Yassa i en sorg som är outsäglig. Jag skulle kunna skriva en roman om hur mycket han betytt för mig, men det kan jag inte. Allt jag kan säga min finaste vän är att jag älskat honom bortom allt förnuft och att livet utan honom är så trist, så oändligt trist.

Jag kommer att sakna dig för alltid, finaste Siggepigg!

Fet och kommer fet förbli.

Anledningen till att jag fortfarande har gravidmage tre år efter graviditet:

Satans pressbyrån som tvingar på mig sån här skit varje dag på tåget hem. Den där lagen som tvingar en att köpa godis där suger!

Kopparebäckenhelg.

Vi var i kopparebäcken i helgen. Mamma la med bravur ut ett stycke nät i sjön på fredagskväll. 

Jag och Julian var glad publik. Christoffer  rodde runt halva sjön.

Fångsten blev 6 abborrar som drogs upp på lördag morgon. Väldigt goda var de.

Vi åkte till Årjäng, det var stortrav.15  000 människor i strålande sol. Någon öl slank ner i mammans strupe. Harry tog en tur med en amerikansk minihäst. Det gick bra, han gillade det verkligen. Han ser ut som en liten brukspatron som blir framkörd till fattighjonens stuga. Subtilt nedlåtande min från vagnen.

Alva och Julian körde häst. Eller mest Alva, Julian var nöjd med att sitta bredvid och låta kusinen ratta den rätt sure och definitivt uttråkade hästen Demendez.

På vägen hem stannade vi vid bu-stenen. Vid stenen frös en kvinna och hennes oäkta barn på julafton då ingen vill befatta sig med henne och hennes omoral. Än i dag lägger de boende blommor vid stenen. Jag finner det så otroligt rörande.

I Mumindalen.

Vi var i Nådendal, den ljuvligaste lilla stad vi skådat, redan vid klockan 9. Då hade portarna till Mumindalen inte slagit upp än, så vi roade oss på en liten strand. Vi såg en räv och en ekorre, vilken idyll.

När vi väl kom in såg vi äntligen muminhuset! Lilla My hälsade oss välkomna och hälsade på Julian. Harry spanade efter Stinky och var rädd.

Harry provade fängelset som poliserna har Stinky i. Han passar verkligen bra där.

Julian kramade muminmamman.

Här är han, Stinky. Uhhh vilken gris han är. Han är så bråkig. Inte alls som de små beskedliga änglarna från Åmotfors som besökte Finland.

Det var 25 grader i luften och långt över 20 i havet. Så vi badade. På kvällen badade de små i hotellets pool som var kall som en isvak. 

Kan verkligen rekommendera muminvärlden till alla småbarns föräldrar! Så mysigt och inte alls en massa saker som ska krängas på folk.

Stinky har också en väldigt avskräckande effekt på vissa som börjat på H och slutar på arry i flera dagar efter besöket. Väldigt fin bonus.

Du är gammit och stinker katt!

På väg mot Stockholm och färjeterminalen, det är livat i baksätet. Det tjatas och pratas hela vägen dit. Det är en del slagsmål och dispyter med. Harry retas och säger: DU är gammit! (Gammal) och Du stinker katt! 

Julian replikerar med :

- Jag bjyj mig inte.

Då gråter han. 

Väldigt rogivande resa. 6 mil innan Stockholm somnar de.... Harry vaknar i Rinkeby och MÅSTE kissa, det är bara att svänga av motorvägen och kissa på en parkering.

Vid 19.30 är vi på färjan och äter äntligen mat. Mamma och pappa, som är gammit och stinker katt får en liten belöning. Harry äter ett bett i en hamburgare och äter sedan endast glass, till det facila priset  till 80 kr.

Sen busas det i hoppborg och lekrum.

Ett bollhav funkar bra för att få släppa loss lite energi. I morgon vaknar de i Åbo. Be afraid Finland, här kommer svenska invasionen. Vi vill ha glass, dricka, mumintroll och sol. ( och kanske en o annan lapin kulta)

Midsommarfirande, en lite mer ovanlig tradition.

För två år sen satt jag, den här grabben och hans morfar på akuten på midsommarafton och andades ventoline och åt kortison. I år satt samma gäng på midsommardagens kväll och behandlade nässelutslag med kortison och tavegyl.

Det var väldigt väldigt tråkigt!

Idag satt vi i hela två timmar och väntade på doktorn för han vill följa upp det hela. Det var också tråkigt.

I morgon åker vi till Finland med ett gäng mediciner och hoppas att utslagen ger tusan i att följa med.

Den ultimata pottträningsguiden.

* Ryck av barnet blöjan första semesterdagen.

* Byt byxor och kalsonger 243 gånger den dagen.

* Håll fast skrikande barn på toa/. Potta flera gånger.

* Ge upp toa och potta.

Dag 2

* Låt pappan gräva hål under altan för plint gjutning.

* Låt det toavägrande barnet kissa i hålet.

* Leta upp fler hål i trädgården att kissa i

Dag tre 

Magi: barnet är torrt, kissar inte en enda gång i byxan.

Dag 4

Mer magi, barnet går på både toa och potta och säger: jak äj stoj, jak!

När man lägger principerna åt sidan.

Jag har vägrat köpa studsmatta. De är ohyggligt ohyggligt fula, de är fruktansvärt fula, de är så hemskt fula och framförallt är de väldigt fula. Sen kan det även bero på att jag hade typ 20 ärenden på jobbet i fjol när barn ramlat av mattor och skadat sig. Mycket beror på det, men nu finns mattorna i verket trädgård så hellre en på tomten där jag kan övervaka hoppandet än smyghoppning hos grannen.

Och visst ser han lycklig ut? 

Det har gått jättebra! Han är så duktig och stänger nätet och tar av sig skorna innan han hoppar. Jag är glad att jag ändå gjorde denna investering när jag ser vilken glädje det skänker.