Allis och Julian ser på Kalle Anka.

God jul önskar jag o Jesus!

Möhippa 5 november 2011.

Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering här på the blog. Jag har som pysslat med annat i november om man säger så. Tänkte dock göra en liten snabbsammanfattning av november och vad som hänt. För saker har faktiskt hänt.
Jag blev bortrövad den 5/11 på möhippa, MIN möhippa. Har verkligen inte haft en susning om att det planeras något och såg ut som ett riktigt ufo när folk dök upp här. Helt jädra nollställd, fattade ingenting och det är ju då det blir som bäst, och bra blev det verkligen

Jag blev instoppad i en minibuss och utkörd långt ut på landet. Iklädd fyraåriga Frejas lilla rosa tygkrona klav jag av vid ett gulligt litet hus och blev välkomnad av Marja i Myrom. Helt otroligt. Hon hade saker att berätta den kvinnan, om livet, om konsten och om kärleken. Vi satt i Marjas ombonad kök i nära tre timmar och diskuterade allt mellan himmel och jord och då menar jag ALLT. Ett riktigt härligt skvaller fick oss till livs med, men det kommer jag inte att dela med mig av här:-) Lite klass har man väl trots att man går med på att ha tygkrona vid 37 års ålder.

 Jag och Marja skålade för kärleken framför hennes fantastiska broderi som tagit tre år att göra. Marja själv sa att hon varit gift fyra gånger så man vet inte hur livet blir. Det är ju förvisso sant, men jag hoppas verkligen inte att jag ska behöva gifta mig igen, det har varit ett slit men väldigt kul med förstås. Efter besöket hos Marja tog vi en tur till mammas jobb där vi vilade upp oss efter alla intryck och fick en liten sightseeing på skolan.
Hungriga som bara den satte vi oss åter i bussen. Jag blev förd ut till Ingestrands kanotuthyrning där det var fixat mat i ett tipitält.

 Mycket god grill buffé stod framdukat i det mysiga tältet, en idiot, som kan vara jag, stoppade en hel chili i munnen och fick äta enorma mängder bröd för att få bort smaken.

 Tältet var väldigt mysigt och därinne sprakade en brasa som man gärna värmde sig vid. Vi var nog alla lite trötta och jag bävade när några skulle åka hem.
-Men jag då?
-Vi har mer planer för dig, du får åka hem inatt, löd det grymma svaret

 För nu skulle det badas. Ner i en kokhet badtunna skulle jag, iförd Åses fina mössa för att undvika förkylning. Där satt jag nöjt och drack champange och göttade mig. Två timmar spenderade jag där, skulle lätt ha kunnat sitta där ett par till. Himla mysigt.

 Planen var dock att jag skulle göra Arvikanatten osäker en sista gång som fröken. På Med Frejas tyllkjol, lila leggings med nätstrumpor över och kronan så klart, så snyggt! Vid det laget hade det slunkit ner både öl och skumpa så jag kan inte säga att jag brydde mig nämnvärt.

 Såhär kul kan det vara på Bryggan när man firar att ska bli fru. Otroligt roligt hade jag, dock tror jag att pianisten på Bryggan kan ha fått en anings tinitus efter min skönsång. Men det får han ta.

TACK TACK TACK, Karin, Åse, Johanna, Hanna, Mona, Margaretha och Mamma.
Vilken fantastiska dag, inget kunde ha varit bättre eller roligare. Vilka fina vänner och släktingar jag har.

Foton i detta inlägg är tagna av monaguttke.blogspot.com och Johanna

Kör till start, kör till start!

 

Kuskarna är redo, G är laddad. Lets go boys and girl!
 

G kör upp bakom startbilen, han ser oerhört laddad ut, ja han såg så vass ut i värmningen till Grafsund att vi tror att det kan bli något slags rekord idag. Ägarna meddelar att han haft en uppåtpekande formkurva sen i juli. Tränaren meddelar att intervallträningen i skritt varvat med labbegalopp i Valfjället har gett fantastiska resultat.

Och där går starten! Kuskarna håller sig i sulkyn för glatta livet. G tar spets direkt. Ser mycket lovande ut.

Vilket lopp. De tre  kuskarna tjöt av glädje trots vissa galoppsprång från dragdjuret. Alva såg ut som en riktig Åke Svanstedt efter loppet, alldeles lerig och ganska så lycklig.

Efter det fantastiska travloppet gick de tre kuskarna ner till bäcken och kastade sten i vattnet. Alva kastade lite på G med. De hälsar i alla fall att det är helt ok att få åka skrinda med Gretzky och det är väry ok att kasta sten i bäcken med.
Go Hole, Hole rules!

Kunglig frukost

-Mamma, ha böö! med sinka! Utan kant! På talljik!
-Varsegod your highness.
...............
-Är det något mer du vill ha, Julian Damström.
-Hetter inte det.
-Jo men det gör du ju. Du heter både Julian och Damström, precis som pappa och Harry.
-Nej hetter inte det.
-Nähä?
-Hetter Julan hajness.Jag är kung.

Så nu vet man, jag har alltid trott att han skulle bli något viktigt, den där sonen, men att han blev kung innan han ens är tre förvånar till och med hans ömma mor. Å andra sidan, med en sån enastående mamma kan man ju gå hur långt som helst.

Fredagsnöje à la tvåbarnsmor.

Och sen blir det march i säng!

Jäkla apor!

-Mamma, det vaj två apoj häj föjut.
-Jaså, vad gjorde dom då?
-Hoppade i sängen.
-Vilka dumma apor.
-Mmmm
-Hette de Julian och Harry eller?
-Nej, de hetej Joban och Jobanna.

Lycka.

 

Den här läser jag för min son nu. Sann lycka är det, att läsa en gammal klassiker för sitt eget barn.

 

Det är den här sidan som är mest spännande, det otäcka bergatrollet får oss att rysa av spänningen. Men han hinner aldrig fånga tomtebarnen, skönt tycker jag och Julian

Julian uppfostrarar och förklarar.

Urdrag ur samtal med Julian:
- Gud vad jag tycker detta är kul! sagt av mig med illa dold ironi städandes blodpudding från golvet, taket och väggarna.
- Du inte tycka det är kul när Hajjy gjisar ellej?
-Nej, inte direkt, jag tycker inte det är alls kul.
*Tystnad*
-Bebisar göj så mamma, Hajjy ä baja en bebis, han förståj inte....
OK....det förklarar en hel del det ju. Han är alltså en BEBIS, som inte fattar bättre. Vilken tur att mn får sånt förklarat för sig.

En annan dialog:
-Mamma, du fåj äta upp min blodpudding.
-Nej tack, jag har redan ätit. Du kan äta upp den själv tycker jag.
*Tystnad*
-Mamma, du måste äta jiktig mat med, inte bara möjgås, äta upp blodpuddingen nu! Man kan inte äta baja möjgås hela tiden.

Hmmm, men jag vet inte riktigt om jag vill ha kostråd från en kille som smällde i sig en kartong Tom&Jerry kex till Bondgården och sen vägrade äta sin mat. Men tack ska du ha för omtanken

Nä om man skulle ta och vila upp sig lite.

Usch vilken vecka det varit, båda barnen krassliga förra veckan vilket medförde extremt lite sömn för alla i familjen. Båda barnen vill dessutom komma till oss på natten och sova. Jättemysigt i teorin, i verkligheten, not so much mys. De slåss som grisar om utrymmet i sängen, Harry ser ut som han slagits med en katt, han har rivmärken överallt. Vi har nu tagit beslutet att sova på skilda håll, en sover i sängen på Julians rum och en sover i dubbelsängen med Herr skrikhals.

Det är min Harrynatt i natt.....jag bävar. Han har skrikit varje natt i över en vecka, helt otröstlig. Vill inte ha mat, vill inte bli tröstad och vill framförallt INTE sova. Tänder?  Utvecklingsfas? Mardrömmar? Ja jag vet inte, en sak vet jag dock: Det kommer att bli en stormig natt.
Bring it on.

Kiss och bajs

Veckan har varit rörig, mycket på jobbet och mycket hemma.
Harry har piggat på sig, han är fortfarande prickig men det börjar blekna och humöret är på topp.
Julian kör på som vanligt.
 Idag har han lekt med grannpojken Oskar ute. Det var kul tror jag, de busade som bara den. Oskar, som är hela 6 månader äldre, har inte slutat med blöjor än. Det har ju Julian och peppar peppar det går ganska bra. Men i dag när han och Oskar var mitt upp i en lek så hände det en olycka. Mamma fick rycka ut med nya byxor o kallingar.
Julian vände sig till Oskar och sa tydligt och pedagogiskt:
- Jag har KISSAT ner mig, måste byta byssor och glonger. Fortsätt lek, kommer snart. Har bara KISSAT ner mig.
Oskar väntade snällt.
Sen dök kusinerna Allis och Maija upp, målade som två smurfar. Det var inte populärt, Julian grinade som en gris. Det gick över när Allis-smurfen pratade bajs och snopp i en timme. De ligger som två skalbaggar på rygg och kvider av skratt och väser: BAJS.
-HAHAHAHAHAHAH
Så svarar den andra:
-Kiss
-HAHAHAHAHAHHAHAHA.
Hämtar luft och väser:
-Prutt.
-HAHAHAHAHAHHAHAHAH
De kan hålla på hur länge som helst, det är lika kul hela tiden.
Sen leker de mamma, pappa, barn med dockan Erik som har en snopp påsydd. Jag kan säga så mycket som så: dockan Erik har inte obytt blöja särskilt länge. Han bajsar på sig väldigt ofta och mamma Allis och pappa Julian byter blöjan mest hela tiden.
Däremot skriker de blääää och springer som tusan när jag måste byta bölja på riktigt på Harry. Väldigt konstigt.
I dag tyckte Allis att jag kunde få vara mormor i leken, inte dåligt det, jag brukar ju annars liknas vid gammelmormor.

Meddelande till världen.

Vill bara meddela att min äldsta son svär nu mera.
Han säger:
- De saan. Sen hoppar han i sängen. Fritt översatt betyder det: -Ge fan!
Inte för att han lyder, han hoppar fast han fått så ful tillsägelse

I går gick det några säkringar här hemma, det hade regnat på någon sladd ut så Gunga fick göra en akututryckning.. Då tyckte Julian att vi skulle sätta på tvn.
-Men det går inte nu, tvn måste ju också ha ström vet du.
- Saan, Julan MÅSTE se på tbn nu!

Vart han har lärt sig detta? Jag har ingen aaaaaning. Han sov ju hos mormor och morfar i helgen........

Harry

 

fick inte åka på Mârten för han var sjuk. Han har utslag efter några dagar med hög feber. Kanske är det tredagarsfeber, kanske är det vattkoppor. Vi vet faktiskt inte riktigt, hans utslag passar egentligen inte in på någon av dessa sjukdomar.

Han är väldigt pigg nu när febern är borta men utslagen är ju inte vackra direkt. 

Men som Harry säger:

-Det som inte dödar härdar.

Sant sant

På Arvika Mârten.

 
Jag tror inte jag vet något roligare i världen än att se när mina barn gör något som de verkligen tycker är jätteskoj. Jag och Julian fick åka med mormor till Arvika i går och gå på Mârten. Han fick hela upplevelsen, godis på torget, ballong och karusell. Bilden ovan visar honom i en ganska törr Mussepiggvagn som var ganska beskedlig.
'

Det var dock roligare när någon åkte med. Han är helt orädd så han tycker verkligen ALLT är kul att åka. Här tar jag och han en tur i en flygande vagn som kan snurra.Det var kul men inte en favorit det heller.
 

Här kör han ett flygplan själv. Jag kan spåra en viss nöjdhet i hans ansikte. Dessutom busade karusellskötaren med honom och dunkade i vingarna på hans plan när han flög förbi.

Här är favoriten. Mormor följde med i en berg och dalbana som mamma gärna stod över. Han skrattade så högt att folk framför vände sig om. När han sen bara hade en karusell att välja på innan det tog slut på åkbandet så valde han denna igen. Mormor ställde upp som partner.

-Jaaaaaa, skrek Julian lyckligt och sträckte armarna i vädret när han fick klart för sig att de skulle åka den en andra gång.
Han hade en verkligt fin dag och sen tjatade han till sig att få sova hos mormor och morfar med. Härligt för honom.

Dagens understatement

Vi dränerar. Eller inte vi så mycket som ett företag vi lejt till detta ärofulla uppdrag.
Det ligger högar med jord och annat krafs i trädgården, det känns som vi alltid kommer att leva i ett stort kaos. Det har sett ut som en byggarbetsplats i över ett år och man ser ingen ljusning. Det är bara att dra igen dörren och låtsas att det inte finns.

Hur som helst, åter till den spännande dräneringen. När de väl grävt upp skiten så upptäcktes att vår dagvattenbrunn hade något fel, det var för dåligt lut på avrinningen. Kommunen har gjort detta fel för ca 30 år sedan och ville inte alls ta något ansvar för det idag. "Det skulle vi ha kollat". Så köper man ett hus tycker en del, som kan vara anställda på kommunkontoret, att man ska gräva upp lite innan och kolla ledningarna som kommunen dragit INNAN man köper huset. Det låter ju helt rimligt. Så jävla idiotiskt av oss att inte provgräva innan vi köpte huset. Herregud. Ja nu får vi straffet för vårt slarv.

Idag skulle grävaren röja undan lite för att kunna installera ny dagvattenbrunn. Då såg de ett gammalt rör. Från kommunens vattenledning och tänkte, det där röret tar vi bort, det har inte använts på 30 år. Bra teori, men tyvärr så var inte vattnet bortkopplat, den lilla detaljen hade man skippat för 30 år sedan. Det resulterade i att vi har en ganska så snygg vallgrav här ute. Väldigt praktiskt om man blir anfallen av fransmän eller om man skulle vilja krokodiler därute.
Hur som helst, ca 8 personer från kommunen har stått i vår jordhög, pillat sig i håret och tittat på vattnet som forsar.
Julian sa:
-Mamma, det är mycke folk här idag.
-Ja, de har haft sönder ett rör här, det rinner ut vatten, de måste laga det.
-Nu blir INTE pappa glad.

Rabarber, för en dret!

GULLIGT!

 

Julian och Alva tar stormsteg i sin relationen och umgås framför datorn. Bondgården fick dem att sitta still tillsammans länge uppe hos Tor och Gun. Myspysar.

GodisSigge tar en lur.

Gamla farbrorn, vilken goding han är ändå.

Jag o Yassa gillar brasan.

Yassa vill ha värme, hon vill ha så varmt att öronen rodnar. Sen ska man elda lite till. Det ska bränna i lockarna, då är hon nöjd. Igår träffade hon herr Räv ute, det var inte uppskattat, bäst att hålla sig till brasan.

Mamma levererar efter Barca.

 
Fina flygplan som blinkar och låter.
 
Godisleksaker

 
Harry tycke att klubba var gott.

Jag var populär i ungefär 5 minuter. Sen var allt som vanligt igen.
Fast de små flygplanen är roliga i dag också.

När han lindar in det.

 

Jag provar kläder inför Barcelona-resan med jobbet. Visar upp mina fina outfits för min äldsta son.

- Nä mamma, den är INTE sin.

-Men det här då?

-Näää, mamma den är INTE sin.

-Men om jag tar den här kjolen då?

-Nää, inte sin mamma.

-Den här klänningen då?

-Nää mamma den är INTE sin!

Ger till slut upp och sätter på mig kläderna jag haft på jobbet hela dagen.

-NU, nu du är SIN mamma.

Ingen idé att göra sig till inte.

Effektiva Hanna

Hahaha. Barnen sover och jag har:

1. Hängt en tvätt
2. handtvättat en dyr streiffkatt som Harry badat i toaletten
3. Betalat och beställt tygbitar+spets till min klänning ( joråsåatt, man är ute i tid)
4. Dammsugit upp ca ett kilo pyttipanna som Harry haft på golvet.
5. Beställt och betalat inbjudningskort till vårt bröllop.
6. Bloggat, IGEN.

Hinner jag diska med?

Onsdagsgöromål

Jag är föräldraledig på onsdagar, vilket i teorin är mycket härligt. I verkligheten börjar dock ett fult mönster att visa sig, förra onsdagen var Harry sjuk med hög feber och fick spendera torsdagen med morfar. I dag har Julian feber och är extremt hängig.

Detta innebär även att jag inte får mycket mer gjort än att pyssla om och trösta sjuka barn på min ledighet. Det finns nämligen en hel del annat jag borde göra som att skriva rent minnesanteckningarna från träffen på dagis, dammsuga upp pyttipannan från köksgolvet, packa för Barcelona resan och kanske få i väg ett och annat inbjudningskort till vår vigsel.
MEN så läste jag i Magdelna Ribbings etikettbok angående bröllop att man inte ska skicka för tidigt, det är oartigt att binda upp gästernas tid för tidigt. Oartig vill man ju inte vara, nejråsåatt, man är ju artigheten själv ju.
Tyvärr står det ingenstans att det är höjden av artighet att inte ha försett "sömmerskan" med tyg 2 månader innan vigseln......men kanske är det en oskriven regel?
Och det är säkert sprättlätt att slänga ihop en brudklänning to die for på några veckor. .... eller?
Kanske ska sluta blogga och ta tag i det här.

Jag och Julian

 

fixar en ganska så supergod äppelpaj med äpplen vi plockat själva. Gott en tråkig söndag.

Ett-åring + obegränsat med geggamojja=

Dagens doings.

 

Julian gick till frisören. Blev upphissad i stolen. Sen KLIPPT i håret! Ojojoj vilken duktig pöjk man har. Inga problem där inte. Söt som socker blev han också. Mamman var mycket stolt.

Harry hade det däremot inte lika trevligt. Han har varit på vårdcentralen. Gissa vad? Så klart, astma. Men hurra, det va ju kul Så han har andats adrenalin i mask och skrikit värre än han gjort sammanlagt i sitt liv hittills. Han har fått en egen anka utskriven. Usch usch.

I Norget! Eller närmare bestämt i Sjusjoen,

 

Efter en bilfärd på 3 timmar med ett konstant tjatande i från baksätet: Ä vi i Norget nu,mamma? så kom vi fram till Roys pappas "lilla" hytta. Harry och Tor gjorde fyr i spisen och vi andra gjorde husesyn och installerade oss. Hyttan var otroligt fin och i alla fall den största jag bott i.

 

Cirre stod för matlagningen den första kvällen. Köket var mycket välutrustat, bättre än det vi har i Åmot. Man skulle ha varit född norsk.....eller inte kanske.

 

Jag och Harry njöt vid kaminen i en gungstol. Den blev döpt till vällingstolen men i ärlighetens namn var det nog andra drycker som intogs mest i den stolen.

 

Här är grannarna. Fårens bjällror plingade i mystiskt i mörkret på ankomst kvällen. Dagen efter var de glädjande nog precis på baksidan. Bröd vill de ha och de fick de med. Roy försökte få Julian att säga det norska ordet för får som låter ungefär så här: Sau! Julian vägrade.

 

På fredagen tog vi en promenad runt ljuvligt vackra Sjusjoen. Sportfånarna Roy och Cirre sprang....

No coments på den, Barnen somnade i vagnen men mamma, pappa och jag beundrade den fina forsen.

 

Här har de sprungit klart. Nöjda med sig själva.

 

Har man sprungit en mil får man vila vid brasan.

 

Mormor gör sitt bästa för att skrämma skiten ur barnbarnen med hjälp av skägglav som tomteskägg. Väldigt lite uppskattat. Men sen fick hon  ryggskott som straff. Somliga straffar gud med en gång.

 

På lördagen gick jag o Cirre en tur på fjället när pappa och Roy var på Biri på trav. Sikten var väl inte den bästa.....

 

och man blev ganska blöt.

 

Hemma i hyttan fick man dock bada bastu, sen gjorde vi så här. Låg på olika möbler runt om i huset och vilade.

Hur som helst så var det en jättefint tur. God mat, trevligt sällskap, god dryck och mycket skratt.

Tack Roy för att du tog oss med.

Tack mamma och pappa som tagit barnen på morgonen så vi fått sova och alltid annars med.

Harry och gretzky

Promenad på Byskogen

 
Julian och Cirre travar uppför "berget". Julian knatade och gick hela Kongsstigen vilket var mycket duktigt.

Harry tyckte att skogen var avslappnande, han sov gott i vagnen när vi andra tittade på "muror" och letade kantareller.

 
Sömn i vagnen medförde att en del fick slita i uppförsbackar.

På kvällen kom kusinerna. Vi såg en film tillsammans, åt chips och godis. Väldigt mysigt, alltihopa.
Harry var förövrigt med i VF på veckans sommarbild när han pimplar i poolen på baksidan. Gulligt!

Allt ljus på Harry D.

Ett-årspresenten

För ett år sedan.

För ett år sedan vid, precis denna dag, vakande jag tidigt tidigt av att jag hade ont i magen. Ont som i att jag kanske får föda mig en son idag, den sortens ont. Jag gick upp, satte mig i hallen och lyssnade på en talbok och väntade på besked. Skulle det tillta eller avstanna? Christoffer gick upp för att gå till jobbet och undrade om han skulle stanna hemma.
-Nej men herregud, detta kommer att ta tid, jag har inte alls speciellt ont än så åk du.
-Men jag har ett möte klockan 10, ska jag ställa in det.
-Men sluta, det kommer inte att hända något innan 10, stick nu.
Runt halv 9 vaknade Julian och vi fixade frukost, fortfarande gjorde det inte speciellt ont så jag plockade och grejade. Vid 9 ringde jag och förvarnade mamma att hon nog skulle få ett barnbarn på nattbesök några dagar.
Halv 10 så kom jag på att man kanske skulle klocka värkarna, se hur lång tid det var mellan dem bara för att ha ett hum liksom. Det var 2 minuter mellan varje värk. Funderade ett tag, kom fram till att ringa förlossningen för rådgivning.
-Hej jag heter Hanna och jag tror jag ska föda barn idag.
-Jaha.....(måttligt engagerad banmorska på förlossning)
-Jo det är så att jag har lite ont, men inte så farligt.
-Nähä, ja det kan ju ta tid sånt här, är det ditt första barn?
-Nej andra.
-Hur långt är det mellan värkarna?
-Ungefär 2 minuter.
-2 minuter????? Du måste åka NU!!! Vi får hålla en telefonlinje öppen här i fall du inte hinner hit. Du ÅKER nu.
Oj då, Cirre fick ställa in mötet och mamma fick hämta Julian. Sen åkte vi, jag med en tens-apparat i ryggen och profylax-andadas hela vägen till Karlstad. Det gick hur fint som helst.
Efter en timme på förlossningen spydde jag i en påse och kved: Är det inte färdigt nu vill jag ha en epidural. Så mycket för stålkvinnan liksom. Hur som helst 13.24 kom han då, the apple of my eye, min fina fina son Harry. Stor och tjock och alldeles ljuvlig. Så här såg han ut då.

 Från den dagen, den 4/8-10 har han varit den gulligaste gladaste och mest underbara varelse på jorden. Så lättvindig, så glad, så envis, så social. Harry trivs bäst i stora sällskap där han kan hålla låda och umgås med en massa människor. Han älskar att dansa med storebror, idolen nu är MakkaPakka i drömmarnas trädgård och hans absoluta favorit är morfar. Harry stoppar allt i munnen och provsmakar, han tycker mycket om sandlådan. Visar man Harry hur saker ska göras så härmar han.

Idag fyller han ett år.
Grattis grattis, älskade barn. Må alla dina dagar bli lika bra som den här dagen.