onsdag 31 oktober 2012

Halloween

Julian har tjatat om spöken ( och godis) i timmar. Och så kom de äntligen. Väldigt kul.... för Julian. Harry däremot skrek och grät så spökena fick ta av sig masken. Nääää spöka, Nää spöka. När ena spöket, som pratade misstänkt likt kusin Maija, försökte trösta fick han nästan panik och vred sig av äckel när hon klappade på honom. Men men, Julian har fått både spöken och godis så han är nöjd med kvällen.

tisdag 30 oktober 2012

Vi gjorde en fin pumpa i helgen, eller vi och vi. Julian tyckte det var kul i ungefär en minut sen fick jag stå själv och karva. Harry tycker dock om den. Det är väl ett "nonster". I lördags sprang han runt runt uppe hos mamma o pappa i TIMMAR. Stoppade varje gång vid pappa för att säga: MAMMOS!! NONSTER! För att sedan skrikande springa ytterligare ett varv med Julian och kusin Alva. Helgfrid.

onsdag 24 oktober 2012

Lek när det är som bäst.


Är hemma i dag och är ledig, som de flesta onsdagar. I dag har vi bara tagit det helt lugnt, med tv, ipad och lekar. Jag och Julian tog en dusch förut. När jag duschat färdigt ordnade han kalas inne i duschen. Jag fyller tydligen år idag, 10 år blir jag, jag är så gammal så jag snart ska dö, i varje fall när Julian berättar om min ålder. 
I vilket fall som helst, inne i duschen lagade han kalasmat till mig, Harry, Harrys katt och Fantomen som Harry envisades med att dra med på kalaset.
Maten skyfflade på ett ganska brutalt sätt ut på badrumsmattan och bjöds till de glada gästerna:
- Vad är det för här för något Julian? Jag tror aldrig jag ätit det förut?
- Det är sushi med banilijsås.
-Ok, oj vilken ovanlig kombination, tror aldrig jag ätit det så. Jag älskar ju verkligen sushi men jag tycker kanske inte det passar så bra i hop med vaniljsås.
*Sur blick från duschen*
- Då äj det väl TUJ att vi inte är så många på det häj kalaset då! Sagt med en hel del eftertryck.

Fick sedan utslängt något som såg ut som en fotfil.
-Oj vad spännande det här ser ut, vad det är detta?
- Glass.
-Jaha, du vet jag gillar ju inte glass så mycket......
- Det äj inte banilj, det äj choklad och sushiglass.
-Oj då, ja då får jag väl smaka då.
-Mmmm det är kalas i mojjon med, 7 övej 11.
-Så sent ?
Sen ballar mamman ur i leken och börjar prata om helt verkliga saker.
- Vi kanske ska försöka lära dig siffror Julian, lära dig ettor och tvår och sånt?  Mormor kanske har någon bra bok för sånt? För förskolebarn?
Lång tystnad.
Sedan tittar han sorgset upp från duschen och säger:
- Kalaset äj slut nu mamma, du kan gå hem nu.
Fy fabian vilken trist mamma, mitt i den härliga leken börjar hon att prata om helt ovidkommande grejer. Helt oprovocerat, det gör aldrig den bästa lekkamraten Allis. Klart man får gå hem från kalaset när man är så himla tråkig. Fick dock en chans till, blev inbjuden på ett kalas till, jag kom, Harry kom, Fantomen kom.
Ur duschen där värden rumsterade om helt naken kom ett grytlock och en ganska sträng order om att äta.
- Nä men oj vad spännande, vad är det här?
-Mango.
- Nämen o vad gott, vart har du fått tag i en sådan fin och mogen mango?
- *suck* Fjån det högsta tjädet i djungeln så klat!

Han är så rolig den här mannen alltså, han har alltid svar på tal på allt, och jag förvånas varje dag över vad han snappar upp, så himla roligt.

Och Fantomen då? Ja vad ska man säga, asså, han "råkade" smälla till en tygapa efter kalaset, han sitter i fängelse nu. Det kan ju lätt bli lite uppsluppet så där efter ett finare kalas, så vi kan kanske ha lite förståelse för Fantomen.  Det där att slåss är ju förfärligt "dunnt" som Harry skulle säga, men väldigt lätt hänt. Vi hoppas och tror att han behandlas humant i finkan i alla fall, polisen verkade hygglig, det var en kvinnlig konstapel i form av en ko, så han kanske allt slipper fri snart.

fredag 3 augusti 2012

Ännu en succeartad utflykt.


I dag gick färden till pappas jobb. Fika i en konsumkasse plus traktoråkning med pappas kollega är lika med succe. Efter detta äventyr gick vi på museumet och pratade med Alvas mammos. Det vill säga Gunilla som är kusin Alvas mormor.
-Hejjåå Avas mammos, sa Harry när vi gick.

Nästa år ska vi skita i djurparker, kusten och annat dravel. Vi ska gå till A.M.E och be någon köra runt dem i traktor och visa gräsklippare i garaget där. Det är minsann precis lika roligt som att gå på djurpark.
Åter en fantastisk utflykt på vår semester.

En Arvika eftermiddag med mormor.


Harry och Julians mormor var vänlig nog att stoppa oss i bilen och åka en tur till Arvika i går. Där gick vi på Sågudden och tittade på djur och natur. Några, lite kotväxta personer som var med hade ganska tydliga önskemål om att åka ett litet stadståg som går runt i stan.Så det gjorde vi. Den unga hern på bilden ovan jublade och skrek ungefär HELA tiden som tåget körde.


Den här killen är ju lite mer van vid tåg, han har ju åkt i Borås och så, han var något coolare i tåget, men tyckte med att de var en höjdartur.


Efter tågturen, där man kunde se oanade mängder med bussar och bilar om man var observant, så fikade vi på det mysiga cafét på Sågudden.  Livat värre.


En lekplats vid cafét provades också, faktiskt mycket trevligare än den jättestora i stadsparken.

På träden vid Sågudden och i Arvika stadspark står det små skyltar om vad träden heter. Vet ni hur lång tid det tar att gå från Sågudden in till stan när en tre och en halvt åring och en vääääldigt pedagogisk mormor ska läsa på VARJE lapp? Inte? Det tar sån tid att den som nästan är två och åker vagn vill hoppa från första bästa bro för det finns väldigt lite traktorer och bussar att titta på i närheten av parken.

Vid promenaden förbi ankdammen utbrast min ljuvliga, storögda Julian:
-Mamma, jävlaj vad många ankoj.

Så tydligen svär vi numer.
Vi tog även en glass på torget i Arvika, det var jävligt gott. Sen gick vi jävligt långsamt tillbaka till bilen för vi var tvungna att titta på varenda jävla staty/lyktstolpe/sten/grej i hela jävla stan.


När vi kom hem var vi så här nöjda med dagen! Och ganska trötta, i alla fall mamman som hade djupa bitmärken i tungan från att hindra sig själv från att lägga sig på marken och skrika:
-MEN KOM NU DÅ.
Fast jag är med jättenöjd, så tacksam över att mamma vill lägga tid på att gå och titta på alla träd, gunga,svara på tusen frågor om: Varför gör donna så? Barnen tycker det är så roligt, de behöver inga stora aktiviteter för att det ska bli en toppendag.
Så mer Arvika åt folket är slutsatsen efter utflykten.

söndag 22 juli 2012

Ny sensationell sälart på Borås djurpark.

På Borås djurpark var två av tre sälarter representerade. Dessa ovan som tillhör arten.......Ingen aning men de finns i Sverige i alla fall. Lyssnade inte så noga på guiden får jag erkänna, det flög fiskmåsar över sälarna som man behövde hålla koll på.

Sen fanns denna arten med, sjöbjörnen hette själva sorten men vilken art det var missade jag. Den här sjöbjörnen har klätt ut sig till den art som inte fanns representerad. Ser ni de långa betarna? Vet ni vilken art det  är? Inte ?

Då kan jag berätta att det är en mycket sällsynt form av brödrost.
 Jorårsåatt, de flesta i publiken hörde ordet valross, men Julian frågade mest hela tiden efter brödrösten.
-När kommer brödrosten, mamma?
Till slut gick sambandet upp, valross = brödrost.

Och här är han, den fina sälarten brödrost, finns endast ett litet bestånd kvar i världen, de lever på Borås djurpark och äter fisk ihop med fiskmåsar.

söndag 15 juli 2012

Trav, när det är som bäst.

Vi velade något så enastående inför årets stortrav i Årjäng, ena dagen skulle vi åka, andra inte. Vi skulle kanske åka några eller ingen. Till slut kom vi fram till att mamma Gun och jag tog vrålporna i mormorbilen och åkte till Årjäng bara för att se denna killen. Benny Boy. Vi sa att vi struntar i v75, det är ändå bara en massa folk och barnen bli kanske borta och griniga blir de med. Väl där hade Johan och Johanna fixat det ENDA bordet på stallbacken. Utsikten var perfekt, trängseln obefintlig och stämningen på topp. De enda som stod brevid oss var kuskar och travtränare. 
Harry hade ett förslag till mormor, han tyckte hon kunde byta sin saab med taskig växellåda mot Stefans Hultmans rätt ok BMW som stod brevid. Stefan Hultman stod förövrigt precis brevid oss när hans häst vann Årjäng stora pris. Julian och Harry fick dessutom klappa statyn som Hultman vann,en stor trähäst som någon skurit ut. Mycket fin tyckte pojkarna.
De små godisråttorna fick även åka ponnyvagn, Harry tog sin uppgift på mycket stort allvar och gungade i tömmarna hela vägen. Karusell fick de med åka, Lions karusell på Årjängstravet är helt lagom, de skrattade båda två så de kiknade. 
Benny gick det så där för, han gjorde inte bort sig men det var inte ett av hans bästa lopp heller. Roy var lite ledsen efter, men blev nöjdare sen, herregud, ingen kräver att han ska vinna jämt med sina hästar. Det räcker med varannan gång ungefär. 

Roys kompis Stian var med på plats för att köra sin häst TrollViktor. Julian var inne i TrollViktors box och kissade lite. Det var hans morfars ide, jag tar faktiskt barnen på toa. Fast får Julian välja så är TrollViktor mycket bättre att vädra snoppen hos än inne på damtoan.

När det bara var två lopp kvar på v75 så hade jag och mamma båda 5 rätt på de system vi köpt in oss på. Så vi stannade. Så klart vi gjorde, vi hade fint sällskap av Roy, Karin, Stian, Anette, Benny och TrollViktor. Och när v75 var klart så var vi faktiskt tvungna att kolla Stian och TrollViktor med. Stian som både tränar, äger och kör hästen var inte nöjd med uppvärmningen. Han rekomenderade inte att vi spelade på Trollet. Lyssnade vi? Absolut inte. Vi spelade för glatta livet, en del mer än andra....hrmm Viktor... I provstarten galopperade TrollViktor och Stian saktade ner framför oss innan start och skrek:
-Makulere ere spill!
Lovande liksom. Vi stod dock kvar och kollade. Loppet var ok, spännande och TrollViktor låg ganska långt ner i fältet hela tiden. Inför sista kurvan styr Stian ut och häst efter häst hamnar bakom dem. I sista kurvan så: NEJ, han galopperar! Fasen.
- Nu jävlar ska ni få se ! säger en röst brevid, det är pappa, Tor, som sett häst och kusk i aktion förut 
( Stian tränar och kör förövrigt pappas häst Come Charming)
Stian har fått stopp på galoppen och över upploppet kommer ett rufsigt Troll och springer, springer springer och VINNER. Som en jävla film, eller saga. Det är omöjligt att göra så! Omöjligt. Och han vinner.
Vi skriker så överröstar hela Årjäng i den lilla Andersson klanen. Jag grinar och mamma grinar. Lapparna med spelen jag gjort kramar jag sönder i handen och får otroligt mycket skäll av damen i kassan sen när jag ska lösa ut vinsten.
Det var så oerhört roligt. Jag kunde inte prata om det på hela kvällen utan att röras till tårar. Knappt idag heller.
Det var dagens gladaste kusk på Årjäng och världens gladaste supporterklubb.

Och vinsten då? Joråsåatt, jag drog in hela 27 kr på V75, spelade för 100, så inget toppresultat. Min 20:a på Trollviktor blev 80 kronor. 50 kronor gick jag helt minus efter att ha spelat på kompisen Carinas häst Global Kitten. Viktor satte 300 kr vinnare på TrollViktor.....han var sur, hade inte Stian sagt att hästen var kass så i uppvärmningen så hade han spelat 500, han gnäller nu om att Stian är skyldig honom pengar...

Jag blev inte rik på Årjäng i går, men jag och barnen belv sannerligen rika på upplevelser. Vilken dag!

fredag 13 juli 2012

Harrys våta dröm

Harry kan prata nu. Han säger: mammos, min mammos och taktoo. Detta lite snabbt översatt betyder morfar, min morfar och traktor. Han kan förvisso en massa andra ord men de använder han inte så ofta. Tänker man på mammos o taktoo hela tiden så känns andra samtalsämnet helt meningslösa.
I förgår kom en riktigt stor TAKTOO hem och grävde bort en jordhög vi haft som prydnad på framsidan. Gissa om Harry var lycklig? Gissa om Harry nästan dog av lycka när han fick sitta i knät på grävmaskinist Börjesson o "hjälpa" till? Det finns ju inte ett blygt ben i det barnets kropp.
Jag behöver aldrig oroa mig att fula gubbar lockar med honom med godis, är det inte mammos är det inte intressant, gubbar med grävskopor skulle han dock följa till världens ände.

måndag 2 juli 2012

Vet ni vad detta betyder? Att jag absolut INTE har semester än!

Och att jag inte har det förrän om två veckor. Jag har dessutom shitloads att göra. Man kan säga att det är ganska synd om mig. Ganska. Eller väldigt. Eller mest synd om mig i världen kanske. Känns så. Men vem är bitter? Jag får ju i alla fall åka tåg varje dag!

torsdag 28 juni 2012

Pirat tv.


Så här ser det ut varje kväll 18.25 på 20. Då går tv-programmet Jake och piraterna på Disney channel och gud nåde om man stör då! Det är dagens höjdpunkt.
Sent from my iPhone

tisdag 26 juni 2012

Möt Erik.

Detta är Erik. Erik är ett speciellt barn, hans pappa heter Julian och hans mamma heter Allis. Erik har en förkärlek för att skita ner sig och fira födelsedag. Varje dag är Eriks födelsedag, då kommer hans mamma och pappa med paket i massor. Då skiter han ner sig och sen slåss han. Han får då gå och lägga sig i sängen, efgter att blöjan är bytt så klart. Rätt så ofta går Erik på dagis, då brukar mamman och pappan vara hemma i sitt tält, förmodligen njuter de av att vara barnfria en stund och slippa byta bajsblöjor. Väldigt väldigt ofta får han vattkoppor. Då är mamma Allis hemma med honom eller så åker de ambulans till sjukhuset. Pappa Julian njuter då av en öl under skolbänken. när Erik tillfrisknat från sina hemska koppor så får han åka på trav. Han har det rätt så bra, den där Erik.
I dag kom mamma Allis hem med en ny bebis. Erik hade fått en lillasyster! Lilla Annabell. Det började jättefint, Erik var verkligen glad över sitt lilla syskon. Tyvärr höll det inte så länge, Erik fick en knäpp och slog den lilla bebisen, han bet henne med. Nu har polisen hämtat Erik, han är i fängelse nu.
Men mamma Allis och pappa Julian hälsar på ibland, då har de smörgås och frukt med i en plastpåse.
Sen skiter Erik ner sig och blöjan måste bytas. Vissa saker ändras aldrig.

Midsommaridyll!

Väldigt traditionsenligt firade vi midsommar i Kopparebäcken.
Vi plockade blommor med barnen, åt sill, grillade, klädde stången, gjorde mycket fula groddhopp runt den och var allmänt fina människor. För BARNENS skull.

Inte fullt lika idylliskt: Min yngre bror som ibland helt oprovocerat vände sig till sin 2-åriga dotter Alva och vrålade:
- Se hur pappa sliter för att du ska få en  fin barndom!

Alva själv valde att inte svara på dessa påhopp. Ibland är tiga guld, speciellt efter koooackackka koooackackka, när hon för första gången insåg att hon varken fått sångröst eller danstalang i från Anderssons.

fredag 23 mars 2012

Herr Leverpastej önskar trevlig helg!

Harry äter smörgås. Så här går det till : först skapar man som ett litet spjut av sitt pekfinger, sen sticker man kraftfullt sitt strama lilla pekfinger i leverpastejen och drar ett långt streck i pålägget. Efter denna manöver stoppar man massan av smör och leverpastej i munnen. NJUT! Man ska upprepa handlingen till det är glänsande rent från söggel från smörgåsen. Då kan man hugga in på själv brödet. Om inte något tjänstvilligt hjon fyller på med pålägg vill säga.
Om ni vill prova detta innovativa sätt att ta sig an en macka, så lovar Harry en upplevelse utöver det vanliga.
Trevlig helg!

onsdag 21 mars 2012

Harry slet sig i ca 1 minut från att slänga sten i ett vattenfyllt dike för att med morfars hjälp sitta på Benny och se löjligt nöjd ut. ( Jag vill att ALLA ska veta att jag med fara för mitt eget liv klämt mig förbi Cobol för att ta detta foto och att både Roy och Tor har väldigt liten förståelse för min "allergi" för hästar)
Efter denna sittning gick Harry ut för att kasta mer sten i vatten, väl därute tog han beslutet att vandra rakt ner i diket. Vattnet nådde honom ända till midjan och han har nu officiellt tagit årets första dopp.
Efter badet var det bara att stoppa barnen i bilen och åka hem. Någon var lite grinig, ev pga väldigt blöta kläder.
Roy bara: Julian, vill du rida på en V75 vinnare?
Julian: Okej då väl!

Han är verkligen inte rädd av sig min son, jag däremot skiter nästan på mig när jag går förbi hästarna. Uhh, de är stora alltså.

söndag 11 mars 2012

Mamma är bäst

Vi har haft en mycket ospännande helg, Christoffer har varit magsjuk, Harry febrig och Julian förkyld. Vi har roat oss inne med målning, lek med play-doh deg och sådd av krasse.
Julian har nu ett nytt uttryck: Mamma vet du en sak?
Efter 2000 sådana: Mamma vet du en sak?  så svarade jag:
-Nääe Julian, jag vet ingenting.
Han blev helt tyst, tittade på mig och utbrast sen:
-Joho du, du vet allting du, mamma!

Undrar hur länge han kommer att ha så höga tankar om mig, har på känn att det kan gå över.

onsdag 29 februari 2012

När min man undervisar i spännande ämnen.

Christoffer är ju kontaktperson åt en kille. En kille med lite orginella idéer och synpunkter. Dagens konversation lät så här någonting.
- I dag är det ju skottdagen, sa Cirre
- ja, sa killen svävande
- ja du vet, det är 29 dagar i februari i år, annars är det ju 28, fortsatte Cirre.
- jaha
- jo så idag är det skottdagen. Cirre fortsatte med sitt tjat.
- ska vi skjuta idag då? sa killen, idag? Ska vi skjuta valuta?
Sen gick han bara in till tv'n för att kolla Disney Channel med Julian och Harry.

- valuta? frågade jag.
- salut, översatte Cirre.

Jag bara älskar de där kommentarna, de bara kommer helt spontant. De förgyller mitt liv.

söndag 19 februari 2012

När mamma o pappa har tröttnat på att läsa böckerna för hundratjugonde gången blir man lätt lite besviken. Då är det himla bra att ha en storebror som man kan knöla ner sig hos.

måndag 13 februari 2012

Trögfattad växt.

De ska blomma till jul dessa. Inte på 20, då blommor de tydligen som bäst i februari. Knäpp blomma. Den verkar ungefär lika korkad som alla mina andra växter som anting dör eller bara fular ner sig bara för att jävlas.

Julian fiskar.

Harry kör en utedag på bysjön.

onsdag 8 februari 2012

Dagens lunchdate.

Bästa daten på den här sidan nyår, potatismos och "pickebrö" stod på menyn. Jag reserverar mig för stav eller uppfattningsfel på "pickebrö" Det betyder enligt välinformerade källor knäckebröd i alla fall.

Flugor, gjorda av ung konstnär.

Lilla söta brorsdottern har varit på mitt kontor och ritat en flock med flugor, en liten hand gjord av mamman till barnet får sitta i flugorna med.
FInt konstverk att ha på anslagstavlan.

lördag 4 februari 2012

Julian


Jag har ju inte bara en ofelbar avkomma utan TVÅ! Joråsåatt, supermänniskor ger fina yngel när de förökar sig. Det andra barnet, dvs Julian är också söt som få, of course, men också något av en upplevelse att möta. Subtil charm blandad med en knivskarp intelligens gör honom till ett minne för livet för de människor som har ynnesten att få träffa honom. Ja, jag säger det inte bara för att jag är hans mamma utan för att det är sant. Föjståj ni, som Julian själv skulle sagt.
På dagis blev utvärderingen av denna lilla fantastiska varelse:
1 "Glimten i ögat" = precis som sin mamma. ( objektiv översttning fr författaren)
2 ' Otroligt uttrycksfull' = precis som sin mamma ( se kommentar ovan))
3 ' Mycket verbal med bra slutledningsförmåga'= Precis som sin mamma ( åter, se kommentar ovan)
4 ' Kan vara lite elak mot sin lillebror' = viss ondska, kommer från pappan. ( Sanning)

Men annars var allt bra, jag har ju länge befarat att jag kan vara en perfekt människa med perfekt avkomma. Skönt att få det bekräftat, nu får jag lära mig hantera att just jag och Jungfru Maria är de enda i välden som fått felfria barn. ( Joho ! Jesus låg också och rullade över sina småbröder och slog dem tills de grinade)

fredag 3 februari 2012

Harry

 Återigen foto av ett foto. Gullig unge får man säga, så där helt opartiskt menar jag.
Vi hade utvecklingsamtal om Harry på förskolan och fick våra misstankar bekräftade: Han är perfekt! Ett enastånde exemplar av människorasen, en njutning för ögat så väl som för sinnet.
Som fröken sa: han är godmodig, trygg och väldigt självständigt.
Eller som jag och Cirre väljer att översätta: Perfekt! Precis som sin mamma!
Nu gäller det bara att välja, hjärnkirug eller peronskadereglerare. Något avancerat måste det ju bli med dessa förutsättningar. Statsminister ska ju storebror bli ( för moderaterna så klart) så det är det enda denna enastånde lilla gosse inte kan bli.

onsdag 1 februari 2012

"Däsa"

Harry har fått en ny bok och backar upp med sin lilla rumpa en gång i kvarten och uppmanar: Däsa!
Ojoj, vet ni? Ludenben äter upp getterna! VARJE gång. Vi är inne på 424de gången nu och den grisen åt dem igen. Fy Fabian, dessa trollen alltså, bra dumma i huvudet är de.

tisdag 24 januari 2012

Så här ser en tre- åring ut!

Grattis grattis. Älskade lilla pojk. Du är så klok, så envis, så rolig och absolut en av de bästa sakerna som hänt mig. Hoppas dagen blir bra, trots en skakig början med försovning, bara ETT paket och tårar vid lämning på dagis. I kväll firar vi!

lördag 21 januari 2012

Tack så mycket, mormor o morfar.

Mycket trevlig ide med julgransskakning och fiskdamm. Barnen uppskattade det mycket. Jag är en sucker för tindrande barnaögon som bekant.
Vi tackar för en trevlig eftermiddag och en djup sömn följde efter som grädde på moset.

fredag 20 januari 2012

Saker man inte vet om sin son.

Åter en diskussion om livet väsentligheter
-.....åh människor äter också djur, när vi äter kött.
- jag ätej inte djuj.
- men du äter ju kött och det kommer ju från djur.
- JAG ÄTEJ INTE DJUJ, hö du vad ja sägej?
- Men förut när du åt ski...
- Jag ätej inte djuj,VISST!
- ok vi säger så, du äter inte djur och du är inte en människa.

Jag har närt en omänsklig vegetarian vid min barm. Och på tal om barm, jag har fått info att giraffer inte diar sin moder för att : MÖLK kommer från KOJJNA förståj du!

torsdag 19 januari 2012

Men fatta, jag är ingen människa!!!!!!

Helt uttröttat barn, fullkomligt utsliten efter diskussioner med sina uppenbart sinnesslöa föräldrar.
Det hela började med diskussioner om uppätna kaniner och det ohyggliga i att en del djur äter andra djur. Diskussionen har nu utvecklats till ett ständigt frågande om vad olika djur äter och PAMFÖR gör dom så, mamma? Till slut, drog jag till med mitt bästa vapen:
-Men du Julian, vi människor äter ju med andra djur, kött!
(Ja jag tänkte att han kanske kunde känna någon form av samhörighet med räven som så otäckt slukat kaninen Dolly)
- VAA? Jag är inte människor, svarade han upprört.
-Jo, men det är du ju.
-NEJ, jag är inte människor!!
-Men det är du faktiskt, du är en liten människa.
- Det är jag inte visst! Jag är inte en människa.
-Ok, vad är du då.
-Jag är bara Julian.

Lämnade detta uppenbart mycket känsliga ämne och fortsatte diskutera varför giraffer har så lång tunga, varför elefanter är så långa och hur det kommer sig att antiloper inte kan bo på vår baksida i en liten hage.
Sen kom frågan som utlöste det riktiga raseriet:
-Pamför har de inga händer? *pekande på ett djur i favoritboken*
-Det är bara apor och människor som har händer. *visade pedagogiskt mina egna händer*
-Jag ä ingen människa.
-Jo Julian du ÄR faktiskt det.
-NEJJJJJ! Vi och Hajjy ä inte människa
-Jo det är ni att.
- NEJ!!!!! *vrålandes nu*
- Men du är faktiskt en liten människa.
- DET ÄR JAG INTE VISST, JAG ÄR EN LITEN KÖJK! ( en liten pöjk)

Och DÄR avslutade vi diskussion helt utmattade bägge två. Man kan fan inte argumentera mot den sortens logik.

Argt barn med trögfattade föräldrar.

måndag 16 januari 2012

Du o jag, brorsan!

Ibland, i mycket korta stunder med ganska långa mellanrum så händer det. De tycker faktiskt om varandra och kan umgås utan slåss eller gråta. Som här ovan, Julian har kärleksfullt placerat sin arm på sin lillebrors axel och tillsammans avnjuter de troligen något hemskt barnprogram.

I kväll hade jag och Julian intressant konversation angående en bild på två lejonungar som slogs.
-Pamför gör dom så, mamma?
- Dom leker ju,
-Pamför?
- Ja du, de tycker väl det är kul att brottas o leka.
-Pamför?
- Ja men det tycker ju du också är kul, vet du. Du och Harry leker ju ibland.
........*fundersam tystnad*......................
-Mamma, ibalnd "böttas" jag och Hajjy
- Nej, ibland puttar DU Harry och det får du inte, vet du.
..................*fundersam tystnad*..................
-Mamma, jag slår honom med!

Det är ju bra att han har insikt den goda Julian, det vore, ja rent av väldigt hyggligt om han kunde sluta med detta. Några löften om det ger han dock inte.

tisdag 10 januari 2012

Liten ursäkt.

Jag vet att det är jättedåligt med uppdateringar här nu, det beror på att vår dator har kraschat lite och är på lagning. Tills den är lagad får man hålla tillgodo med klipp på mina barn och foton när de är gulliga. Det är därför det är så få uppdateringar, det går så långt mellan gånger de är gulliga. Hahahaha

Nej de är allt gulliga mest hela tiden, fast det är inte alltid jag hinner fånga det med kameran.

Just nu uppdtaerar jag från jobbet och det kommer inte att bli en vana.

Hur man märker att det varit jul