På väg hem, jag och mina variga örsnibbar är snart i Högboda. Varför är mina snibbar variga? Jo min son, Julian, är sjuk och sover i vår säng, han sparkas, gärna på sin mammas öron o det gillas ej av de nytagna hålen. I alla fall inte när sparkarna riktas mot örorna!
Kvällen har varit finfinmed mycket skratt, jag kommer att sakna avdelningen men inte arbetsuppgifterna! Det känns rätt att gå vidare och kollegorna jag tycker om jobbar fortfarande i samma hus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar