För ett år sedan.

För ett år sedan vid, precis denna dag, vakande jag tidigt tidigt av att jag hade ont i magen. Ont som i att jag kanske får föda mig en son idag, den sortens ont. Jag gick upp, satte mig i hallen och lyssnade på en talbok och väntade på besked. Skulle det tillta eller avstanna? Christoffer gick upp för att gå till jobbet och undrade om han skulle stanna hemma.
-Nej men herregud, detta kommer att ta tid, jag har inte alls speciellt ont än så åk du.
-Men jag har ett möte klockan 10, ska jag ställa in det.
-Men sluta, det kommer inte att hända något innan 10, stick nu.
Runt halv 9 vaknade Julian och vi fixade frukost, fortfarande gjorde det inte speciellt ont så jag plockade och grejade. Vid 9 ringde jag och förvarnade mamma att hon nog skulle få ett barnbarn på nattbesök några dagar.
Halv 10 så kom jag på att man kanske skulle klocka värkarna, se hur lång tid det var mellan dem bara för att ha ett hum liksom. Det var 2 minuter mellan varje värk. Funderade ett tag, kom fram till att ringa förlossningen för rådgivning.
-Hej jag heter Hanna och jag tror jag ska föda barn idag.
-Jaha.....(måttligt engagerad banmorska på förlossning)
-Jo det är så att jag har lite ont, men inte så farligt.
-Nähä, ja det kan ju ta tid sånt här, är det ditt första barn?
-Nej andra.
-Hur långt är det mellan värkarna?
-Ungefär 2 minuter.
-2 minuter????? Du måste åka NU!!! Vi får hålla en telefonlinje öppen här i fall du inte hinner hit. Du ÅKER nu.
Oj då, Cirre fick ställa in mötet och mamma fick hämta Julian. Sen åkte vi, jag med en tens-apparat i ryggen och profylax-andadas hela vägen till Karlstad. Det gick hur fint som helst.
Efter en timme på förlossningen spydde jag i en påse och kved: Är det inte färdigt nu vill jag ha en epidural. Så mycket för stålkvinnan liksom. Hur som helst 13.24 kom han då, the apple of my eye, min fina fina son Harry. Stor och tjock och alldeles ljuvlig. Så här såg han ut då.

 Från den dagen, den 4/8-10 har han varit den gulligaste gladaste och mest underbara varelse på jorden. Så lättvindig, så glad, så envis, så social. Harry trivs bäst i stora sällskap där han kan hålla låda och umgås med en massa människor. Han älskar att dansa med storebror, idolen nu är MakkaPakka i drömmarnas trädgård och hans absoluta favorit är morfar. Harry stoppar allt i munnen och provsmakar, han tycker mycket om sandlådan. Visar man Harry hur saker ska göras så härmar han.

Idag fyller han ett år.
Grattis grattis, älskade barn. Må alla dina dagar bli lika bra som den här dagen.