Här skulle det egentligen varit en bild av en massa kor. Kor som springer. Det finns tre anledningar att det inte blev så.

Ett: Jag orkar inte leta upp sladden till kameran och överföra bilderna. En ganska kass anledning.

Två: Korna som skulle fotas tog en blick på publiken vid Bergs klätt, sprang sen för livet ner i skogen och kom inte tillbaka ut. Det är en hyggligt bra anledning.Foton på kor ska helst innehålla just kor, annars blir det så futtigt på något vis.

 Tre: Man kan aldrig få för mycket bilder på Harry. En mycket bra anledning.

Trots kornas brist på uppfostran och villighet att göra ystra hopp för oss, var betessläppet ändå ganska lyckat. Julian tyckte som vanligt det var kul att vara ute och Harry sov i vagnen.Här ruckas inte på några sovtider för några lortiga kvigor inte!

I övrigt är vi sjuka, förkylda. Jag kommer inte skriva ett ord till om detta då hälften av mina blogginlägg handlar om sjukdomar. Så himla trist att skriva om.

Vi lär ju ha världens bästa immunsförsvar efter denna vinter/vår. Vi kanske kan sälja oss till forskning eller nåt?

Nu ska jag bada ett lortigt barn, duscha ett lortigt barn, hänga tvätt och sen förbereda morgondagens avslappnande jobb.